Igår festade vi, först hemma hos Oli innan vi drog ner på stan och traskade runt mellan olika pubbar. Kul kväll, dock lyckades Oli vricka/stuka foten så det blev ingen dans. Men kul hade vi iaf. 

Idag har vi tre chillar framför TV:n med massa onyttigheter. Bakissöndag deluxe!

Men Gud så skönt det var att få komma ut och mysa med Tanis. Hon ville ut och hitta på något men jag måste ju hem och sova så det får bli imorgon. Men vi gick runt lite i hagen, travade lite och kliade massor. Hon är extra kelsjuk nu när Ljompa står i tjockishagen bredvid. 

Mysigt avslut på helgen. Det bästa som finns är ju trots allt att hänga med hästen:)

Men iaf, goda som fasen blev de! Mums!

Tog bara med mig hinken ut i hagen och hon kom såfort hon såg mig, dock lite tveksamt de första stegen. Jag hade ingen grimma med mig och var inte stallklädd, kan det vara därför?!

Hon får ju inget annat än gräs nu så nog blev hon glad över godsakerna. Dreglade ordentligt. När hon var klar ställde hon sig med rumpan mot mig. Klistund ja visst!

Vi traskade runt när vi inte kliade järnet. Dock var trav inte ett alternativ idag, det hade hon fått nog av igår. Men hon höll sig till mig och både hon och jag njöt av sällskapet. 

När jag skulle gå följde hon mig till grinden, försökte smita med mig när jag gick ut genom grinden och gnäggade efter mig när jag gick. Där har vi känslan jag har letat efter. Det finns inget bättre än att vara helt överens. Jag ville inte gå men måste och hon ville inte att jag skulle gå men måste acceptera det. 

Vi är verkligen på rätt spår, känner varje dag att bandet mellan oss stärks mer och mer. Det är såhär jag vill ha det!

Kollade på Mikkels film om Libertytrappan. Introducerade sticken och corallen idag så det blev mycket att tänka på för både Tanis och mig. Samt jobbade lite med Mikkels övningar. 

Började med stick to me på lång lina, inga problem som vanligt. Jobbade sedan med sticken över hela hennes kropp, med bara sticken först och sedan med snöret. Ingen reaktion även då jag snurrade det i luften. 

Flyttade sedan rumpan och framdelen, fick göra det on line för annars gick hon framåt. Vi förstod inte varandra hela tiden men detta ska vi jobba mer på. 

Backade och skrittade fram på rakt spår. Dock hade hon även där svårt att inte flyta iväg med framdelen så det fick vi också göra online. Här var sticken perfekt, att visa henne att hon skulle backa.

Longerade i skritt och trav. Använde sticken pendlande mot benet för ökning. Hon höll sig på spåret i rätt tempo. Duktig. 

Släppte henne sedan och jobbade sida vid sida i skritt och trav. Det här är väldigt påfrestande för henne. Hon har svårt för att ha mig så nära, där hon måste hålla jämna steg med mig. Alltså samling. Vilket innebär att hon ser arg ut och slänger med bakbenen. Dock bjöd hon faktiskt på några galoppsprång! Där kan vi snacka samling. Kul! Hon fick genast avbryta och beta. 

Avslutade med att hon fick beta en längre stund. 

Kul med helt nya grejer. Sticken känns klumpig och lång i mina händer men jag vänjer mig nog snart:)

Hon styrde stegen in i gången och sedan höll vi till där. Skritt, trav och galopp. Varje gång hon gjort något jag bad om, trav en bit, en vändning eller liknande fick hon beta. Bästa berömmet för henne. 

Traven blev mest springig, som vanligt utan stöd, men den sista biten innan vi kom till stallet blev riktigt bra. Nästan jogg. Då slappnade hon av och jag behövde bara prata med henne för att hålla tempot. 

Galoppfattningarna blev det ingenting av, hon fick springa in i den själv. Men hon höll galoppen riktigt fint samlad i hörnet. Ökade den och hon öste på, glad över att få springa lite. Inget bockande idag alls, hon var glad men tillräckligt avspänd för att inte behöva bralla loss.

När vi avslutat med den fina traven gick vi in i stallet och sadlade- och tränsade av. Betade sedan i gången. Verkar vara extra gott gräs där, hon älskar verkligen att beta där.

Padden är för lång, men den var riktigt bra, tempur-material på sidorna och fri för ryggraden. Pluspoäng för dem! 

Sodepullet gillade jag också, supersnyggt! Använder mest rösten och sitsen och knappt tyglarna, men det var bra. 

I hagen kom hon genast fram till mig när hon såg mig genom träden. Jag klappade på henne men skulle sedan titta till Ljompa så jag pillade på honom lite, hej avundsjuk ponny. Hon buffade på mig och sa "det är miiiiig du ska gosa med"! 

I stallet sedan borstade vi, hon stod nöjt stilla och tittade ut. Sprayade höger frams stråle då hon fått lite röta på sidan. Men så fina som dem blivit av ÄCV så är den nog torr igen om någon dag. Hett tips verkligen!

Vi har gått ut genom bakdörren nu i flera dagar så idag blev hon förvånad när vi gick tillbaka igenom framdörrarna efter pysslet. Hon stannade på grusvägen och ville inte gå tillbaka till hagen igen. När jag istället visade henne att vi skulle till Slavstastigen ökade hon stegen.

Promenerade/gräspausade sedan tills vi komm till backen där vi gick upp. Hittade sedan två runda ängar till som är halvinringade med höga backar. Perfekt träning för oss båda! Longerade på ängarna och klättrade mycket. Hon valde många gånger var vi skulle gå och självförtroendet över att ha ansvaret lyste i ögonen på henne:) Underbar känsla!

Sedan gick vi in i skogen i Slavsta och promenerade runt på stigarna, hon längst fram, halvt skraj men samtidigt nyfiken. 

Grym känsla idag, vi har så kul tillsammans min ponny och jag!<3

Hann inte titta förbi min lilla ponny idag alltså, men imorgon störtar jag dit efter jobbet! 

Wallahwallah!

Nu är jag på bussen hem till Erik. Var i stallet en liten stund och jobbade henne lite på banan igen. Ingen trav idag men  fram- och bakdelsvändningar, back och framåt och longering där hon ska hålla sitt ansvar. Såret på benet var läkt och gallorna var borta. Skönt! 

Erik och jag ska käka sushi nu, galet nice att slippa laga mat:)

Det var ren och skär lycka att få träffa ponnyn igen. Hon tyckte nog att jag har varit en lite dålig matte på sistone. Först borta hela påsken och sedan sjuk på det! Hon gick bredvid mig till grinden och ville hitta på något.

Väl i stallet gick vi direkt ut på banan, hon hade energi och det ville jag använda. Så vi jobbade på stor volt i båda varven. Tänka sig, hon kunde faktiskt hålla sin uppgift och trava på ganska bra. DET är något alldeles extra vill jag lova för hon är bra lat min lilla dam. 

Sedan gick vi in i stallet och borstade. Det var typ första gången på riktigt länge som hon faktiskt njöt av rykten. Hon stod helt stilla och lät mig pilla och fixa. Hon hade en fästing på benet så jag sprayade alla ben med ÄCV. Eftersom det snöade i natt(!) så har de nog sprungit lite extra, iaf i morse när det blåste så mycket, så hade hon slagit sig vänster bak. Hon var riktigt gallig så där fick hon lite kylande liniment insmörjt. Självklart hade hon tunna rivmärken på manken också. Tokiga häst!

Det var väldigt trevligt att få mysa lite med min fina ponny igen. Jag känner mig halv utan henne. Hon är så fin!

Nu ligger jag i sängen igen efter en underbar middag med mamma, Erik och brorsan. Härligt att få träffa honom igen:) Men sjuk är jag, dagen till ära så har jag dessutom fått en fin ögoninflammation på ena ögat, så jag ser ut som en sönderknarkad kärring, wie!

Herrå!

Några bilder på hästen får ni, helt gratis att titta på:)

Såhär såg hovarna ut, innan och efter verkningen, självklart gick vi på gräs efter så dem blev lite skitiga, men iaf.

Vänster fram:

Vänster bak:

Höger fram:

Höger bak:

Hon hade/har märken i sulan av stenar. Märkena är tydliga eftersom sulan fortfarande är såpass porös och mjuk att det blir märken. 

Mittstrålsfårorna fram var rötangripna, väldigt lite men eftersom hästarna släpptes på bete dagen innan och strålarna behandlades med ÄCV i tre dagar är den nu helt borta.

Nu i dagarna ska jag köpa mig en ny rasp och raspa till lite där sömmhålen suttit. Det har självklart spruckit lite där så det ska snyggas till. 

Marie kommer igen om två veckor. 

Det känns så jäkla bra! Även om hon nu ömmar mer då hon går mer på sulan då hovväggen nu är jämnare med resten av hoven, så känns det bra. Ska köpa mig två par boots, Sveriges första, Marie berättade och vi var båda helt lyriska över dem! Aldrig mer skor säger jag bara!